Månadens bil – Mars 2016

Simons dagisfröken, eller förskollärare som är det korrekta ordet numera, ägde en då alldeles ny Volvo 855 med blå halvskinnsinredning. – Vi fick åka i den ibland vid utflykter, berättar Simon som minns hur lycklig han var då. Det var alltså inte en slump att hans första bil blev en 850. Förvisso en gammal och trött 140-hästare av sedanmodell och med rost i skärmkanterna, men den var ändå den perfekta inkörsporten för att lära sig bilar i allmänhet och Volvo 850 i synnerhet.

När han både kört och mekat med bilen ett tag kände han att det var dags att byta upp sig, till en ”riktigt” 850. En lågmilad, manuell och T-gul kombi skulle det bli. – Jag hade börjat studera på universitetet direkt efter gymnasiet men var lyckligt lottad att jag hade ett helgjobb och kunde spara alla kulor därifrån på ett ”R-konto”, säger Simon.

Drömmar om T-gul
Vintern 2012 började så letandet på allvar och efter sex månaders resultatlöst sökande dök äntligen den rätta bilen upp. Eftersom alla kriterier uppfylldes kontaktades säljaren som gick med på att träffas kommande söndag. Säljaren lovade också att höra av sig om bilen skulle bli såld innan dess.
– Jag hörde inget på hela veckan och kunde knappt sova under natten till söndagen, äntligen var det dags, säger Simon som var inställd på att åka de 25 milen för att titta på bilen. Men, förhoppningarna mörknade ganska snabbt då säljaren på söndagsmorgonen valde att inte svara i telefon. Några timmar senare försvann annonsen och inte ett ord hördes från säljaren, trots överenskommelsen om att höra av sig om någon annan hann före på bilen.

Från gul till röd
Arg, besviken och nästan tårögd så var den dagen förstörd om det inte hade varit för en ny annons som precis dykt upp. En röd 855R, manuell, taklucka och med mörk inredning. – Tyckte dock att den gått lite långt, 24 000 mil, och dessutom tysklandsimport så jag hade inga större förhoppningar, säger Simon som lyckades övertala både mor och far att komma hem från svampskogen för att följa med och titta på bilen. Han fastnade direkt för den nytvättade, underbara röda kombin och glömde allt vad gult var. Efter provturen hade han bestämt sig, bilen skulle bli hans och en stund senare var han ägare till en Volvo 855R med den klassiska färgkoden 609. Ett köp han inte ångrat, inte ens en enda sekund. – En kul detalj är att en tidigare ägare bor ett kvarter från mina föräldrar och att jag ofta gick förbi den och önskade att den var min, minns Simon.

Från Loreen till NordicR
Nästan direkt efter köpet ansökte han om medlemskap i NordicR, klubben som han blev han tipsad om när han en försommarkväll 2012 skulle sälja inredning från en skrotad T-5R. – Jag satt uppe hela kvällen och väntade på köparen och det enda som fanns att titta på var Eurovision Song Contest, det året Loreen vann, minns Simon.
En bit in på natten dök så äntligen köparen upp. Det var den dåvarande styrelsemedlemmen Björn Wolderth som åkt hela vägen till Motala från Stockholm för en inrednings skull. Björn berättade givetvis om klubben och Simon blev genast intresserad. – Jag hade ju ingen egen R just då men direkt efter inköpet av bilen blev jag medlem, förklarar Simon som även anordnar den populära Östgötarundan i klubbens regi.

Bilen ska användas
Sedan köpet för snart fyra år sedan har han hunnit förfina och uppgradera bilen på ett sånt sätt att den inte ska vara för fin, för att inte kunna användas. Uppgraderingarna har han istället gjort där han själv känner att bilen haft sina brister och inte utifrån vad andra säger eller tycker. Allt har skett helt enligt eget tycke och körstil. Utvändigt kanske det inte märks så mycket förutom 18 tums Volvo originalfälgarna med namnet Fortuna Diamond Cut och blinkers av USA-modell.
Nej, det är istället under skalet som Simon förändrat bilen. 330 mm bromsskivor med bromsok från Ksport, annan oljekylare, större intercooler, främre och bakre fjäderbenstag samt hårdare bussningar för motor och spakställ är några av uppgraderingarna. Och för syns skull har motorutrymmet piffats till med bland annat kolfiber och överliggande tryckrör. Dessutom har han börjat bygga på en reservmotor med borrat block och värre kolvar, utifall originalmaskinen börjar bli trött. Att ha en reservmotor på lager kan förstås vara en bra idé om man som i Simons fall kör bilen på bana. Hittils har han varit på både Mantorp Park och på ringen (Nürburgring). Bilarna ska användas, är Simons motto.

Men han pysslar inte bara med sin röda sportkombi. Som nybliven husägare finns alltid något som ska göras och i mekgaraget står både en Nissan 200 SX S13 ombyggd för drifting och några veterancrossar som skvallrar om hans breda motorintresse. Är du mer intresserad av Simons alla projekt är hans projekttråd i forumet väl värd ett besök!