Ägare: Robert Lind, medlem 628
Den här månaden var det egentligen tänkt att en annan bil skulle presenteras. Men då redaktören (jag) spenderat sommarkvällarna mer utomhus än inomhus glömdes skrivandet bort och när midsommarhelgen passerats blev det plötsligt bråttom. Därför kommer den här artikeln att handla om mig och min bil. Hoppas det kan vara av intresse!
Jag hade ingen tanke på att köpa en T-gul 850 just då. Jag ägde redan en rostfri och välskött röd 855R och var riktigt nöjd med den. Men när det dök upp en gul kombi till salu bara några mil bort väcktes tankarna på att skaffa mig en lite bättre bruksbil än den Renault Clio som jag ägde då. Detta var i januari 2009 och efter en provkörning slog jag till, trots rostig förardörr och allmänt sliten lack. Den skulle duga fint som vinterbil, tänkte jag.
Men mitt intresse för T-gul började långt innan dess. År 1994 gick jag mitt första år på elprogrammet på Erikslundsgymnasiet i Borlänge. Då var bilintresset inte mycket större än att jag tittade på Trafikmagasinet på TV eller hängde med kompisar som åkte a-traktor. Det var istället Stefan, en klasskamrat, som väckte mitt intresse för bilar. Han hade nämligen en gammal PV som han renoverade hemma i familjens garage och om den blev det ganska många diskussioner. Dessutom hade hans föräldrar en Volvo 244 Turbo som var så mycket häftigare än mina föräldrars blåa 244 GL från -81.
Spelade in BTCC på video
Det här var förresten samma år som Volvo hade börjat tävla med Volvo 850 i det brittiska standardvagnsmästerskapet, BTCC, och programmet ”Race” i SVT sände tävlingarna. Att det var i efterhand och inte i direktsändning spelade mindre roll, vi bandade ju ändå avsnitten på VHS (ja, banden finns kvar än i dag) och såg racen om och om igen. Dagen efter sändningarna var samtalsämnet givet, Stefan och jag diskuterade förstås hur hade det gått för herrarna Rydell och Lammers i senaste tävlingen.
Bilintresset var nu en smula större och ungefär i samma veva som vår rektor Hummel köpte sig en sprillans ny grönmetallic 850 turbo fick jag nys om Volvos värsting, den läckert gula 850 T-5R. Som tur var hade farsgubben sparat årets alla utgåvor av ”Ratten”, tidningen för alla Volvo-ägare, och i ett av numren fanns en bild på en gul 850. En sådan var drömmen och jag bestämde mig att en vacker dag själv äga just en T-5R. Den bilden fick förresten pryda dörren till pojkrummet och kompletterades senare med en affisch på en röd 850R, som de flesta av oss då var helt ovetandes om att det var samma bil.
T-gul som vinterbil
Åren gick och drömmen om en gul Volvo glömdes bort. Det var inte förrän 2006 som jag köpte min första Volvo, en röd 855 R, och jag hamnade ganska snart i R-träsket. Det var även då jag blev medlem i NordicR, en förening som jag numera viger en hel del fritid åt, både som sekreterare och som redaktör för webbsidan och våra utskick. Bilen använde jag som sommarbil tills jag 2009 köpte min nuvarande 855 T-5R, en bil i halvtaskigt skick som skulle få bli min bruksbil. Men tankarna ändrades, nu skulle den fixas till lite grann och sen bara användas som sommarbil även den. Nu blev det ju inte riktigt så, för börjar man fixa det ena så vill man ju även fixa en del annat och helrenoveringen var ett faktum.
Med tolv ägare innan mig och 15 år på svenska vägar hade den sett sina bästa dagar, så med hjälp av min kusin Jimmy och några andra goda vänner plockades bilen ner nästan totalt för att sedan sättas ihop rostlagad, nylackad och med en massa utbytta delar. Bilen blev klar två dagar före Vallåkraträffen 2010 som blev premiärturen med bilen, en resa på 130 mil tur och retur. Sedan den dagen har den rullat ca 1500 mil och jag har under åren fortsatt att fixa och förbättra diverse saker för att få det skicket jag önskar. Så nära original som möjligt har varit målet och det senaste arbetet var att gå över originalstolarna med färgmatchad läderfärg och ytfinish, 25 000 mil sätter nämligen sina spår på stolarna. De närmsta årens projekt blir att montera AC-systemet och att byta bakvagnen till en som endast gått 600 mil.
Text och foto: Robert Lind, 2016
Tack till: Jimmy, Hallgren, Anders, Matte, Jonas F, Walle och alla ni andra som hjälpt till. Tack även till Rolf Ericson Bil i Borlänge för bra support.